För en kulting skulle jag göra vad som helst

Ikväll kan jag somna med gott samvete och i morgon kommer jag vakna med träningsvärk i både armar och ben. Vi har nämligen gått hela vägen till Mariebergskogen bara för att kolla på griskultingarna. De är bara några dagar gamla och så fruktansvärt pyttesmå (jag är heltokig i djur, men bara de söta) och för ett gäng nyfödda minigrisar skulle jag gå hur långt som helst. Jag skulle faktiskt kunna gå så långt att jag kasta sten på deras hus för att de skulle vakna och komma ut för att visa sina pytte-trynen. Eftersom jag var barnvakt åt Paci fick han följa med och tack vare honom har jag träningsvärk i armarna.. hundskrället vägrar gå som folk! han vill bara döda stenar och släpa mig i backen. Jag tröstar mig med att han inte fattar någonting och låtsas att han är söt ändå.
Sen tog vi en sväng hem till min svägerska där jag & Amanda käkade pannkakor och matade Paci med skinka. Det är nästan lite läskigt hur mycket jag och min svägerska har gemensamt kom jag att tänka på idag. Vi köper samma strumpor, jackor och inredning omedvetet, gillar samma sorts spel & pyssel och avslutar varandras meningar ibland. Man har ju läst om pojkar som väljer tjejer som påminner om deras mamma, men som sin syster?!
Man ska ju inte klaga hur läskigt det än är, det är inte alla som har en svägeska att låna symaskin av :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0