Jen.

Då var man tillbaka där man började igen. Inatt kanske jag somnar gott nu när farsan och jag har varit ute på äventyr. 
När vi skulle plocka blommor i Jacobsbergsskogen tyckte jag att det var en bra idé att lägga kameran på en sten så att jag hade händerna fria. Men det första farsan sa var: Dä där kommer du ju glömma vettö! och jag kunde inte annat än instämma, så jag la dit min hemnyckel också. Hemnyckeln kan jag ju inte glömma, den skulle jag aldrig gå utan tänkte jag. Fast det var ju klart som korvspad att jag glömde i alla fall. Lyckligtvis så var den en trevlig dam som också var sugen på liljekonvaljer som hittade den efter att vi hade gått. Hon hade lika gärna kunna sparat på kameran men tack gode gud för att hon inte var den typen av slusk. Fler trevliga damer!  
Nu luktar det lijekonvalj i hela lägenheten och här är lite kort som jag tog idag.