kan inte sluta klaga
Det måste bli skärpning på mig nu. Jag har klagat och deppat i mer än en vecka och det verkar inte ha några planer på att försvinna. Kylan är värsta heller, att gå ut är en plåga och jag är en ens ordentligt rustad för vinter. Min jacka är från stenåldern och mina skor har inga ispiggar. Jag kan slå vad om att jag kommer bryta minst ett ben i min kropp innan isen är borta tack vare mina skor.
Jag gör mitt yttersta för att glömma hur bra jag hade i Indien för att jag ska kunna finna mig i det här eländet. Den enda tröst jag har är mina homies och min björn. Att träffa Sara igen var en lättnad för hjärtat, hon har nått som ingen annan har. Mycket roligt att Johanna har flyttat hem också, gör vardagen lite fräsigare så att säga. Om hon bara kunde ge Paco lite vettig mat så man slipper känna sig som en döende jude i hans närhet. Aldrig har jag träffat en hund, eller människa för den delen, som fiser lika ihärdigt som honom!
Nej, sluta klaga Jennifer! Det är allt jag gör nu för tiden.
Och jag har blivit sååå bortskämd. Jag blir nästan tårögd när Gonzo säger att han inte alls tänker gå ner till kiosken för att köpa choklad till mig! Jag vill skrika att jag faktikst VILL HA choklad och att det är hans jobb att tillfredställa mig, men nej... Jag är i Sverige nu, i min egen lägenhet och jag är inte längre en gäst eller gudinna. Jag är: Shäny med ansvaret för dammsugaren och tvättmaskinen och allt annat tråkigt. Men jag vägrar, jag har vägrat sen jag kom hem och jag tänker fortsätta tills lägenheten städar sig själv. ...Eller, tills Gonzo går med på att städa upp all dret som blev när han levde sitt ungkarlsliv så vi kan starta på en ny och ren kula.
Det är nog troligare att lägenheten städar sig själv.
Nu ska jag hoppa i duschen sen måste det bli mer Sara och mera skoj om jag inte går under.
Jag gör mitt yttersta för att glömma hur bra jag hade i Indien för att jag ska kunna finna mig i det här eländet. Den enda tröst jag har är mina homies och min björn. Att träffa Sara igen var en lättnad för hjärtat, hon har nått som ingen annan har. Mycket roligt att Johanna har flyttat hem också, gör vardagen lite fräsigare så att säga. Om hon bara kunde ge Paco lite vettig mat så man slipper känna sig som en döende jude i hans närhet. Aldrig har jag träffat en hund, eller människa för den delen, som fiser lika ihärdigt som honom!
Nej, sluta klaga Jennifer! Det är allt jag gör nu för tiden.
Och jag har blivit sååå bortskämd. Jag blir nästan tårögd när Gonzo säger att han inte alls tänker gå ner till kiosken för att köpa choklad till mig! Jag vill skrika att jag faktikst VILL HA choklad och att det är hans jobb att tillfredställa mig, men nej... Jag är i Sverige nu, i min egen lägenhet och jag är inte längre en gäst eller gudinna. Jag är: Shäny med ansvaret för dammsugaren och tvättmaskinen och allt annat tråkigt. Men jag vägrar, jag har vägrat sen jag kom hem och jag tänker fortsätta tills lägenheten städar sig själv. ...Eller, tills Gonzo går med på att städa upp all dret som blev när han levde sitt ungkarlsliv så vi kan starta på en ny och ren kula.
Det är nog troligare att lägenheten städar sig själv.
Nu ska jag hoppa i duschen sen måste det bli mer Sara och mera skoj om jag inte går under.
Kommentarer
Postat av: Annika
Tsss Du är inte den enda som strejkar. Vi har fortvarande tvätt kvar sen i julas när lillan var sjuk och kräktes. Men ge inte upp kampen!! Är det mycket stök kan du ju t.ex. skaffa en ikea kasse och lägga det i och bära ner till källaren. :-) Lycka till!
Trackback
