yes, jag ska till kyrkan
Nu är jag i Göteborg hos mamma, lite rundare än sist men belåten. Det är något alldeles speciellt med min mamma för allt hon rör vid smakar förskräckligt gott. Lite för gott kanske.. Jag sitter vid bordet och slevar in allt som mamma serverar och min mamma är en jäkel på att servera ska ni veta. She wont take no for an answer! Man måste äta en portion för mycket i detta hus. Hoppas att jag kommer lägga på mig några kg nu när mamma ska vara min personliga kock i mer än en månad.
För övrigt så vill jag inte åka till Indien längre... Jag fattar inte vad jag tänkte på när jag bokade resan. Vi pratade om att jag inte ville vara kvar längre än tre veckor men ändå så blev det inte så, jag blev väll så exalterad när Manuel var villig att betala min biljett att jag inte tänkte alls. Typiskt mig. Så nu sitter jag verkligen i dreten, indisk dret.
Idag såg jag min älskling för sista gången på alltför länge. Vi sa hasta luego och så åkte han hem till Kd igen, egentligen är det inte så farligt för vi ses ju igen men det känns ändå som om det vore världens undergång. Fick god lust att strunta i alltihop och bara åka hem med min baby...
Fast nu ska jag tänka positivt, det man inte dör av gör en starkare! Jag ska göra så mycket som möjligt så att tiden går fort.
Läste nyligen igenom mina mail och pappa har informerat mig att att terroristerna i Indien planerar att kapa ett eller flera plan, tack för informationen farsan...
Vi åker härifrån kl 10 i morgon bitti och om vi inte bli kapade ska vi framme vid midnatt svensk tid. I Indien är klockan då 4.30. Vi kommer landa i Mumbai där mormor och mina morbröder bor men vi planerade att åka till Pune (fort som attan) efter att ha umgåts lite och badat. Känns lite taskig att bara titta in och säga hellu och sen åka till vårt egna hus, det är ju dem vi ska hälsa på, men ärligt talat så är det inget roligt ställe att vara på. Pune ligger lite högre än Mumbai vilket gör att det är svalare, och det är en mindre stad vilket gör att luften är bättre och vårt hus är nyare, bättre och större än mormors.
Men tydligen så insisterar min mormor på att vi ska stanna och följa med till kyrkan senare samma dag. Hon vill att vi ska hälsa på alla som fått höra så mycket om hennes älsklings dotter och vackra barnbarn förståss. Min uppgift är alltså att vara fin, se ut som att jag hade följt med till kyrkan av egen vilja och hålla minen när de inhemska kvinnorna nyper, synar och kommenterar mig på ett vis som en svensk aldrig skulle göra... Jippi.
Ber till alla högre makter att jag ska hitta trådlöst internet eller ett bra internetcafe när jag kommer dit.
Kommentarer
Postat av: sarah
allt kommer gå superbra shenni, men i´ll miss you!
Kom ihåg att blogga så man får redan på hur du har det där nere. puss
Trackback
