Jen.

Jag har alltid trott att jag var emot barnarbete, men tydligen inte. Inte den sorten vi utför hemma hos oss iaf.

Det jobbar två flickor här, de är systrar och bor en bit bort. De heter Manisha & Anisha och ser ut som chokladbruna dockor med kritvita leenden. 

De har jobbat hos oss sen vi byggde huset och de kommer tillbaka så fort vi kommer hit. 

Varje gång jag går förbi någon av dem tittar de på mig som om jag vore världens coolaste, I like that. Inte för att de borde det, det är snarare lite skämmigt att de städar mitt rum, tvättar mina kläder (lite lustigt att de aldrig sett string förut) och hjälper min mamma medan jag driver omkring eller slappar på mitt rum.Jag sitter på min säng med en bok eller med datorn och tittar på när Manisha torkar mitt golv, känns lite konstigt att inte städa sitt eget rum. Och när jag gör något i städväg för att sysselsätta mig tycker de att jag är konstig.

Jag frågade Manisha hur gammal hon var och hon svarade att hon var fem men det kan inte vara sant. Tror inte att hon är så duktig på engelska eller så har de ingen koll på vilket år de är födda. Familjen som bor granne med oss har ungefär 10 barn och ingen vet inte hur gamla de är för de bryr sig aldrig om att dokumentera eller komma ihåg sånt. 

De ville visa hur de bodde så jag följde med. De bor i ett hus som deras föräldrar byggt, tillsammans med ett antal höns och några bufflar. Deras farföräldrar flyttade hit för 35 år sedan då hela Kondwa var ett jordburksområde och de har bott här sen dess. De eldar med koblaja och hämtar vatten ur en brunn längre bort, ingen el och de hade aldrig sett en dator förr. Deras mamma jobbar också i folks hushåll precis som alla barnen och deras pappa tog självmord för några år sedan. Deras äldsta dotter är bara 18 år men hon har redan varit gift i ett år och väntar nu sitt första barn. Tänk om jag & mina kompisar skulle varit gifta mammor nu..? fifan.

Folk här brukar säga att man inte ska vara för snäll mot sitt tjänstefolk. Man ger dem lillfingret och de tar din arm, det är så sant som det är sagt. I andra hushåll är de stränga och låter inte ens flickorna komma in i huset för att de är "fattiga och smutsiga". De får diska, tvätta och göra skit jobben utomhus. Här hos oss får de mat varje dag, de kollar på barnprogram, leker med mig, skojar med mamma och så får de bada i vårt badrum ibland. De gillar att pyssla i köket för att de tycker att det är fint och spännande med vatten som rinner ut kranen. Vi brukar till och med köpa lusmedel till familjen, dock kanske vi gör det för vår egen skull med det är inte konstigt att de gillar att vara här. De brukar komma hit även om mamma inte har något arbete åt dem.

Ibland kan det vara svårt att få dem att göra sitt jobb, de fastnar framför tvn eller så vill de leka lite till trots att mamma tycker att de ska göra sina sysslor först och leka sen. De är väldigt nyfikna också, rätt som det är sticker det fram ett brunt huvud i dörröppningen eller fönstret, då är det Manisha som lägger näsan i blöt. Vi har en granne som brukade ta hem sin älskarinna när frun var borta och de hade Manisha sett när hon arbetade för dem. Så när frun kom hem så hade hon lite retligt frågat "Vem är du? Neeeejduu, det finns en annan fru i det här huset!" 

De testar mitt tålamod nu iaf, vill leka hela tiden och följer med mig upp på mig rum alltför ofta.

Vet inte vad jag ska göra med dem, det enda de verkar förstå är när man säger till dem på skrapen? 

Hur som helst. Jag är för barnarbete under bra omständigheter, inga piskor och så. Jobbar de inte här så kommer de bli tvugna att jobba någon annanstans.