Jen.

Att dra ut visdomständer var nog det värsta jag gjort i hela mitt liv!

För det första fick jag fyra stick med de kolosala sprutorna. Jag hatar sprutor och det är skolskötserskans fel, hon och hennes två kompanjoner kunde lika gärna tejpat fast mig i stolen. Ja, det var verkligen traumatiskt och jag har fortfarande men efter det.

När bedövningen väl satte igång, och vilken bedövning det var, så började han med att skära upp mitt tandkött. Det gjorde inte alls ont men jag kunde ändå känna hur skalpellen stötte emot min tand och hur blodet rann i käften. Jag valde såklart att han skulle börja med den tanden som satt djupast och efter mycket borrande och vickande fick han lös den. Gissa hur rädd jag var när han ställde sig upp och tog tag i min käke samtidigt som han med all kraft försökte dra ut den?! När han väl fick ut den säger han "Lucky you! I got the whole tooth, if this root breaks its really hard to get it out, and then it would take us another three hours." Jag var redan skräckslagen, och hans kommentar gjorde inte saken bättre. Kunde inte släppa tanken en sekund efter det.

Jag trodde det värsta var över tills jag fick se nålen som han skulle sy med. Den såg ut som en fiskekrok och vid det laget skakade mina ben som asplöv. 

Jag litar fortfarande på denna Dr Nanda. Han och hans vildvuxna ögonbryn är störtsköna. När han kom in i rummet frågade han vad han kunde hjälpa mig med och allt jag behövde göra var att le så visste han direkt. Inget onödigt pjål eller gullande utan jag fick raka och ärliga svar. Fick fler svar under den korta halvtimmen än vad jag någonsin fått av de svenska tandläkarna. Om någon ska få dra ut mina tänder så är det han. 

Hade hört att det skulle göra otroligt ont att dra ut tänder så jag ville känna efter HUR ont det verkligen gör. Jag har aldrig skadat mig så allvarligt att jag upplevt extrem smärta så jag tyckte det skulle bli lärorikt. Blev tillsagt att ta tabletten så fort de började gör lite ont men jag bestämde mig för att vänta tills bedövningen helt gick ur. Fy fabian va jag fick ångra det. Tills slut värkte det så mycket att jag inte kunde fortsätta läsa min bok. Jag får sådana dumma ideer ibland, jag är den typen som måste lära sig av sina misstag. De 20 minuterna i väntan på att tabletterna skulle börja verka var som tortyr men nu mår jag hur bra som helst förutom att det känns lite obehagligt. 

Dessvärre måste jag göra om det här skiten snart igen! Har ju ytterligare två visdomständer som måste ryka. Men nu vet jag att jag INTE ska vänta med att ta värktabletter!

Och nej Sersora, troligen kommer jag bli smal pga all denna misshandel av min mun. Kan inte äta som folk, har levt på soppa idag. :(